21

vissa dagar tänker man inte alls, lika så kan veckor gå, andra dagar gör mer ont men de värsta är nog att jag fortfarande drömmer om de, mardrömmar, underbara drömmar, kan fortfarande vakna upp helt kallsvettig med tårar, de e hemskt.

de e kanske som de säger; att tiden läker alla sår. de e klart jag kommer läka (jag har redan läkt, en bit) men aldrig nånsin glömma, första tanken, första känslan. aldrig. men tiden går fort. jätte fort.

halvvägs.

rår liksom inte för att tanken fortfarande slår mig. jag kan bli ledsen fortfarande, men det är inte lika ofta.
jag har börjat acceptera, men glömma de kommer jag aldrig.